Att jag aldrig lär mig att inte tro att jag har inbyggd GPS. Nu gick jag vilse på riktigt, gick i motsatt riktning haha typiskt mig. Som tur var kollade jag kompassen i telefonen när jag började irra mig in i de djupa skogarna i färd med att hitta skogens guld.

Men jag hade gått riktigt fel innan jag insåg att jag nog var tvungen att förlita mig på kompassen och det var tur, för efter en 45 minuters rask promenad i skogen var jag ute på skogsvägen igen. Glädjen av att se bilen bortigenom var obeskrivlig, genomsvett rattade jag hem igen. Ett rejält träningspass blev det iallafall.

Tre timmar i skogen och inte hittade jag någon svamp att skryta om. Några futtiga stackare som hade missats i det annars så länsade marker blev det jag fick med mig hem. Fattar inte hur länsat det kan vara, det ser ut i skogen som om det har varit skallgång efter svampen. Tänk om jag kunde vara först någon gång......

Men det är som det är, nu skall jag rensa de få stackarna har för att sedan smörsteka dom till en god kvällsmacka